|
Kvalitetssäkring inom socialt arbete - vad innebär det? |
|
”Kvalitetssäkring - socialt arbete med hemlösa ungdomar” Jag börjar med ett citat ur min text kring hemlösa ungdomar där jag nämner kvalitetssäkring - och spinner vidare därifrån. ”…. arbetssätt tycker jag. Har man då kommit fram till ett sätt som känns bra för alla inblandade, som ger ett resultat som alla är nöjda med (både behandlare och behandlad – och ev. politiker m.fl.) och som alla tycker är av god kvalitet, sätter man då upp ramar för att behålla denna goda nivå (eller förbättra den) har man även uppnått en kvalitetssäkring.” Vad är kvalitetssäkring? Ja, ursprungligen ett begrepp från industrin, som sedan även införts i ex både socialt arbete och läkarvården. Man försäkrar sig helt enkelt om en viss kvalitetsnivå, genom att sätta upp vissa mål/villkor för verksamheten – dessa mål ska i möjligaste mån sättas upp i samråd med klienten/brukaren, så alla är nöjda.. För att förklara begreppet använder jag mig först av en situation där det är tydligare för mig vad begreppet innebär, så kan jag överföra mitt resonemang på socialt arbete därefter – och till sist till mitt specialområde, hemlösa ungdomar. Vad gör ex ett företags transporter kvalitetssäkrade? Jo, man vill att transporterna ska vara bra ur ett flertal olika aspekter - vara säkra och effektiva, och även miljövänliga. Varken personer, gods eller miljö får skadas på grund av en transport, kanske man tycker och arbetar för. Insatser som man då kan tänkas prioritera är exempelvis minskade koldioxidutsläpp, ökad användning av bilbälte, säkrare fordon och nyktra och drogfria förare som har möjlighet att ta sina rekommenderade pauser - och gör så. Lyckas man leva upp till dessa mål och ser till att de behålls genom uppföljningar och utvärderingar anser jag att företaget har uppnått kvalitetssäkring angående sina transporter. Kvalitetssäkring är att att på förhand tänka ut och komma överens om hur något ska göras och sedan utföra detta. Samt att då man gör detta är det viktigt att ta hänsyn till de olika perspektiv som kan komma ifråga, exempelvis brukarperspektivet förutom det för oss kanske självklara socionomperspektivet. Detta känner jag att jag delvis skrivit om i citatet jag klistrat in lite högre upp på denna sida. Kanske jag dock inte tydligt har klargjort skillnaden mellan kvalitetssäkringsarbete och forskning/utredningar när jag skriver - att man bör se vad som behöver göras, göra det, se till att alla blir nöjda och därefter hålla kvar detta arbetssätt – en form av kvalitetssäkring. Inom kvalitetssäkring finns tonvikten på att utnyttja redan befintlig kunskap, medan forskning och utredning ger oss ny kunskap. Så jag borde kanske tydligare ha skrivit att man tog till vara den kunskap man fått fram och använde den som utgångspunkt då man på förhand tänker ut och kommer överens om vilka mål och medel man vill ha i sin verksamhet. I slutet på mitt arbete skrev jag om vikten av att inom just området ”hemlösa ungdomar” inte glömma barn/ungdomsperspektivet, kanske på bekostnad av ett familje- eller vuxenperspektiv. ”…och det blir då extra viktigt för socialarbetaren att betänka detta. En annan vinkling på ”makt” just då det handlar om hemlösa ungdomar är vikten av att man tar med ungdomarnas perspektiv och åsikter i både behandling och utvärdering. I Sjöbloms avhandling diskuterar hon vilken betydelse och vilka konsekvenser avsaknaden av ett ungdomsperspektiv till förmån för ett familjeperspektiv inom socialtjänsten kan få för ungdomar som kastas ut från sina hem. Här vill jag koppla ”makt” till att ungdomarna ska tillmätas lika stort värde som föräldrarna vid kontakt med socialen och även vid utvärderingar mm. Här är det ungdomarna som är mest hjälpsökande, tycker jag.” Alltså bör ungdomarna få ta del av arbetet för att besluta både vad kvalitet är och vad en kvalitetssäkring bör innebära/innehålla både i de fall man talar om ungdomar under 18 år, som inte upplever att de kan bo i sitt föräldrahem, och då det rör sig om de unga hemlösa över 18 år. I hemlösa familjer är troligen dock ett familjeperspektiv det bästa. Det talas ofta om vikten av att dokumentera. Detta för att kunna åstadkomma underbyggda jämförelser av vad som kan uppnås för olika klienter/ brukare med olika arbetssätt/metoder. Alltså, som jag ser det, ha den baskunskap som behövs för att man ska kunna på förhand kunna tänka ut och komma överens om hur man ska göra något – för att sedan kunna utföra detta (= kvalitetsförsäkring). På ett annat ställe såg jag ett citat som jag tycker passar in - ”Det som inte är dokumenterat är inte utfört.”. Dagens behov av kvalitetssäkring, även inom socialt arbete - kanske speciellt där - kan jag tänka mig har ökat i och med alla ekonomiska neddragningar. Det är viktigt att kunna visa på vad man kan uppnå – vilka mål man har (kompletterat med uppföljning och utvärdering) för att få pengar till olika projekt. För de hemlösa ungdomarna kan jag tänka mig att kvalitetssäkring är viktigt för att alla inblandade – ungdomar, samhälle m.fl. ska kunna se vad som finns att göra och till vilken kostnad samt kunna väga olika alternativ mot varandra. Viktigt blir då naturligtvis att man även för kvalitetsarbete med intresset inriktat på kärnan – mötet mellan behandlad och behandlare – och inte bara se det ekonomiska. Så de insatser man tar med i sin kvalitetssäkring bör vara av den art att både de hemlösa ungdomarna, omgivningen, politikerna m.fl. kan acceptera/tycka de är bra – så att ungdomarna kan få ett hem och därmed möjlighet att leva ett mer normalt liv . Som jag drog liknelsen i början om företagets transporter – för att kunna veta att man ville ha säkra transporter krävs inte mycket kunskap. För att veta hur det ska gå till krävs desto mer kunskap, dokumenterad – och för att sedan veta att man lever upp till dem behöver man uppföljning och utvärdering. Samma sak gäller naturligtvis inom social arbete. |