Kön och föräldraskap är en intressant fråga. Tankar kring detta har jag funnit i  litteratur, men jag har även stött på många tänkvärda åsikter kring detta på andra håll. Exempelvis på föreläsningen "Att leva i skuggan av pappa" av Maria Eriksson. Hon tog upp förhållanden som ligger i vår tradition att uppfatta på vissa sätt. Exempelvis att moderskap och faderskap ses som olika saker i vårt samhälle. Att det är moderskapet som har huvudansvaret och faderskapet ses som ett komplement. Man kan vara/ses som en dålig förälder men en god pappa vilket är en könad asymmetri då samma sak inte sägs om mamman. Detta verkar vara tankar vi har som vi har fått med oss (omedvetet) i vår kultur.

Traditioner, normer och seder som inmatas i oss ända från födseln är det arv vi får som vi kallar kultur och i varje kultur finns en rad koder som ofta är oskrivna (Al-Baldawi, 2003).

Detta kan vara extra viktigt att komma ihåg i en familj med olika kulturer och därmed säkerligen olika syner, på bland annat könsroller, vilka man kanske inte alltid ens är medveten om själv på ett verbalt plan. Då man som utomstående har svårt att förstå någons reaktion kan det vara bra att titta på vilka kulturella faktorer som kan ligga bakom (Sjögren, 2003).

Begreppet omsorgssvikt/neglect är svårdefinierat, men verkar ofta inbegripa kvinnor i deras roll som mammor  medan pappor inte naturligt verkar inbegripas. Ända fram till 1976 var det inte inte självklart att pappan hade en viktig roll i omvårdnaden av sitt barn. Nu är man införstådd med att föräldrarna är lika viktiga samt att de snarare påverkar barnen på lika än olika sätt. (Turney, 2000)

Man har emellertid kunnat se att barn oftast identifierar sig med föräldern av samma kön. Det blev tydligt under depressionen på 1930-talet i USA där det var småpojkarna som mådde sämst, då de såg sina pappor i en utsatt situation medan flickorna fick se sina mammor i en stärkt roll vilket var till gagn för dem (Andersson, 2002).

 När ett barn är tre år har det en klar bild av vilka könsroller som finns och känslor, aktiviteter och personliga saker har fått olika inriktning beroende på vilket kön man tillhör (Andersson, 2002).

Mammor och pappor är båda viktiga för barnen. Pappor är många gånger inte så inriktade på hushållssysslor utan fokuserar mer på barnets behov. Även en god relation mellan föräldrarna underlättar för barnet att utvecklas väl. (Featherstone, 2001)

I en familj där ena föräldern kommer från en patriarkalisk kultur har den med stor sannolikhet en annorlunda syn på könsroller än de vi har i Sverige. En patriarkalisk familj kan beskrivas med en pyramid där pappan står överst och under honom kommer far- och morföräldrar, först därefter kommer mamman och under henne barnen i åldersstege - med flickorna längst ner i det hierarkiska systemet . Problem kan uppstå då människor flyttar från ett patriarkaliskt  samhälle till ett samhälle som det svenska där till stor del är jämställdhet mellan makar och en stor respekt för barnens rättigheter. (Al-Baldawi, 2003)
 

Al-Baldawi Riyadh (2003), Migration och familjestruktur, i Ahmadi Naber (red.) Ungdom, kulturmöten, identitet, Stockholm, Liber

Featherstone, Brid (2001), Putting fathers on welfare agenda.

Sjögren, Annick (2003), Kulturens roll i identitetens byggande, i Ahmadi Naber (red.) Ungdom, kulturmöten, identitet, Stockholm, Liber

Turney, Danielle (2000), The feminizing of neglect.